Ordlista och förklaringar.

Ordlista och förklaringar.

Nedan följer en ordlista och förklaringar av en del termer vi använder. Maila gärna till info@ewtinvesting.se om du tycker att något är oklart eller om det finns något ord/term som du vill att vi ska lägga till. Du får inte i något sammanhang använda förklaringarna här som lagligt grundande information.

Senaste uppdateringen: 2017-06-26, 21:06.

  • Aktie.
    En aktie är en andel i ett aktiebolag (AB). Aktiekapitalet fungerar som en del av bolagets kapitalstruktur. Det finns olika aktieslag, exempelvis A- och B-aktier (även C och R förekommer). Skillnaden mellan A- och B-aktier (samt övriga) är oftast röstvärdet i aktierna (vid beslutsfattande). Utdelningen är oftast densamma.
    A- och B-aktierna har ofta olika omsättningsnivå. Likviditeten är oftast störst i B- och C-aktierna.
    Aktier utgör äganderätter i ett bolag och medför rätt till utdelning (dock kan vissa bolag förlägga all utdelning i preferensaktier, om sådana är del av bolagets kapitalstruktur). Aktier har lägst senioritet i kapitalstrukturen, det vill säga, aktiekapitalet går vid konkurs under först, innan mer seniora delar av kapitalstrukturen mäts ut.
     
  • Arbitrage.
    Arbitrage går ut på att man köper och säljer ett finansiellt instrument som finns på två eller flera handelsplatser, och säljer det på en annan handelsplats, i hopp om att tjäna på en eventuell mellanskillnad. Arbitrage kan också göras via två eller flera relaterade finansiella instrument som antas hänga ihop prismässigt på ett visst sätt, men man kommer då in på korrelationsteori, och det är inte riktigt korrekt att kalla det arbitragehandel, även om termen ibland nyttjas även i ett sådant sammanhang.
     
  • Aritmetisk skala.
    En aritmetisk skala avser (här) en grafisk skala där skalstegen alltid är lika stora oavsett var du befinner dig på skalan. I finansiella sammanhang är det viktigt att inse att en aritmetisk skala - som nästan alltid används på de grafer som visas på ekonominyheterna på TV eller i tidningar, samt av i princip alla mäklarföretag och -tjänster - oftast ger en missvisande uppfattning av styrkan eller svagheten i den rådande trenden (i vilket finansiellt instrument som helst), och att felet ökar med storleken på amplituden på rörelserna som visas på skärmen. Aritmetiska skalor bör inte användas i sammanhang som beskriver ekonomiska trender eller rörelser förutom om amplituden på det prisavsnitt som visas är låg, då skillnaden mot en mer korrekt logaritmisk skala förblir liten.
     
  • ATH (All Time High).
    Förkortningen ATH står för det begreppt All Time High - som naturligtvis indikerar den historiskt högsta nivån som ett index eller en aktie har haft.
     
  • Avbetalningskredit.
    En låneform som används vid köp av t.ex. maskiner och fordon. Varan ägs av lånetagaren och utgör säkerhet för lånet, vilket gör att inga andra säkerheter eller borgen krävs.
     
  • Avistakonto.
    Ett bankkonto utan en överenskommen löptid eller andra restriktioner. Exempelvis lönekonto och sparkonto med fria uttag.
     
  • Black-Scholes Option Pricing Formula.
    En matematisk formel som försöker beskriva vad en aktieoption bör kosta i framtiden. Formeln har många komponenter, varav en är antagandet att den framtida rörelsen hos en aktie är slumpmässig, och den utelämnar möjligheten till mycket kraftiga prisförändringar.
     
  • Blancokrediter.
    Lån där låntagaren inte har ställt upp någon säkerhet (Unsecured Loan).
     
  • Blankning (försäljning av lånade aktier, "short selling")
    En blankning är en inverterad aktieaffär. I en "vanlig" aktieaffär köper man aktier (man får ett positivt innehav) och tjänar pengar om aktierna ökar i värde (samt på utdelningar). I en blankning säljer man aktier som man har lånat av en annan aktör, det vill säga, aktier som man inte hade från början (man får då ett negativt innehav) och sedan tjänar man pengar om aktiernas värde minskar och man då kan återköpa dem till ett billigare pris.
    Exempel: Jag har 0 aktier X. Jag säljer 1000 aktier X för 25,00 kronor. Mitt innehav är då -1000 aktier X för 25,00 kronor. Om aktien X nu rör sig till 23,00 kronor och jag säljer där så gör jag en bruttovinst enligt följande formel: NMV - GAV -> (-1000 x 23,00) - (-1000 x 25,00) = 2000.
    Att blanka aktier och många andra finansiella instrument medför också att man måste betala ränta på lånet, till den aktör man har lånat aktierna av. Så vinsten i exemplet ovanför ska även minskas med en viss räntekostnad samt courtage, om man vill få fram nettovinsten.
     
  • Blue Chip Stocks.
    Den engelska termen 'blue chip stocks' avser stora, stabila och långvariga företag som oftast klarar sig genom goda och dåliga tider. Dessa företag är ofta noterade på börsernas primära listor. [Det finns dessvärre inte någon mer exakt definition av termen.]
     
  • Bollinger Bands, skrivs även bollingerband (indikator).
    Bollinger Bands är en teknisk indikator som skapades av John Bollinger under det tidiga 1980-talet. Indikatorn visar framför allt volatiliteten och skapar ett dynamiskt tradingintervall som är kan användas tillsammans med andra analysmetoder och indikatorer.
     
     
  • Bruttoavkastning (bruttoresultat).
    Bruttoavkastning är avkastningen på en position då du inte tar hänsyn till courtage, förvaltningsavgifter och realisationsvinstskatt samt andra kostnader i samband med köp respektive försäljning av positionen.
     
  • Bull och Bear Market.
    Bull Market och Bear Market är de engelska termerna för en stigande respektive fallande marknad. Referenser till "bulls" och "bears" syftar på positiva och negativa aktörer. En korrektion definieras som en nedgång på -10% eller mer från en topp, medan en Bear Market anses råda då en nedgång är -20% eller mer.
     
  • Börspost.
    En börspost var det minsta antalet värdepapper av en aktie som krävdes för notering och handel i börspostorderboken på Stockholmsbörsen (liknande system globalt). Köp- och säljordrar i börspoststorlek behandlas snabbare i ordersystemen, och dessutom är automatisk stoploss oftare tillgänglig. Ordrar som inte är jämna börsposter kallas för småordrar.
    Idag används nästan aldrig börsposter annat än vid börsintroduktioner, då teknologiska förbättringar har medfört att de i praktiken har avskaffats i Sverige.
     
  • CDO / Collateralized Debt Obligation.
    En CDO är ett värdepapper som är komponerat av mängder av lån av olika slag, exempelvis huslån, kreditkortslån, och dylikt. Dessa delas sedan upp i flera olika segment och får en kreditrating (AAA, B, C och så vidare) baserad på hur säkra de antas vara.
     
  • Courtage (skrivs ibland även kurtage).
    Courtage är avgift som mäklare och banker tar ut för att du via deras tradingsystem köper eller säljer aktier (och vissa andra finansiella instrument). Courtaget bestäms av banken/mäklarna och kan variera. Ofta är courtaget en minimisumma och/eller en procentandel av det omsatta värdet.
     
  • CDS-kontrakt / Credit Default Swap.
    En CDS är en försäkring mot förluster på en obligation och är ett trepartskontrakt. Parterna är emittenten av obligationen som ska försäkras med CDS:en, utställaren av CDS:en och köparen av CDS:en. Köparen av CDS:en betalar ett visst pris till CDS-utställaren för CDS-kontraktet. Om emittenten av obligationen sedan drabbas av problem och måste reducera alternativt ställa in betalningarna på obligationen så att den förfaller delvis eller helt värdelös så måste CDS-utställaren träda in och ersätta CDS-köparen. Om ingen förlust sker på obligationen så kan CDS-utställaren behålla pengarna som erhölls för utställningen av CDS:en.
    I vissa (de flesta) jurisdiktioner behöver CDS-köparen inte äga (!) den obligation som CDS-kontraktet ät utfärdat mot. Själva CDS-transaktionen är därför i vissa fall egentligen inte en riktig trepartsaffär.
      
  • Dagslån.
    Lån med en avtalad löptid på en bankdag. Dessa lån sker vanligen mellan kreditinstitut, och mellan kreditinstitut och Riksbanken.
     
  • Divergens.
    Divergens innebär i enkelhet att två (eller fler) variabler avviker från varandra. Begreppet används oftast vid analys av styrkan i trenden för en aktie eller ett index. Om tekniska indikatorer indikerar att trenden tappar styrka samtidigt som nya extrempunkter nås, så anses divergens föreligga, vilket ofta sker i slutet av både upp- och nedtrender.
       
  • Diversifikation.
    I investeringssammanhang syftar termen diversifikation på att man sprider ut sitt investeringskapital på flera olika finansiella instrument - oftast i syfte att reducera risken för förluster. Tanken bakom strategin är att oftast går inte alla sektorer eller börser ner samtidigt.
     
  • Efficient Market Hypothesis (EMH).
    EMH är en teori som föreslår att alla rörelser i marknaden är randomiserade. Som ett resultat av detta grundantagande så antas det dessutom vara så att all ny information omedelbart "prisas in" av marknaden, så att marknaden alltid är effektiv. I sin förlängning säger teorin därmed att det inte går att kontinuerligt slå marknaden. Ironiskt nog ligger EMH bakom mängder av datordrivna strategier som försöker slå marknaden, ofta använda av så kallade "quant funds", varav flera imploderade på ett spektakulärt sätt under åren 2007-2009.
     
  • Ekonomiska fundamenta.
    Ekonomiska fundamenta är en löst definierad term. I begreppet/termen ingår att man tar hänsyn till sådant som bolagens vinster, räntor, fastighetspriser och massor av andra finansiella nyckeltal. Man försöker också oftast ta hänsyn till omvärldsfaktorer så som naturkatastrofer samt oroshärdar och krig.
     
  • Elliott Wave Theory (Elliott Wave Principle)
    R.N. Elliott namngav sin upptäckt - att marknaderna rör sig i återkommande prisformationer - till Elliott Wave Theory (Elliott Wave Principle). EWT täcks mer noggrant i guiden till Teknisk Analys.
     
  • Eurodollar.
    Eurodollar är benämningen på USA-dollar som finns i banker utanför USA, och som därmed står utanför Federal Reserves räckvidd. Det finns dock ingen anknytning till vare sig valutan Euro eller till just Europa, även USA-dollar som hålls i exempelvis Asien eller Afrika är Eurodollar.
     
  • Factoring och factoringkrediter.
    Factoring innebär att ett företag finansierar sig genom belåning eller försäljning av kundfordringar. Med factoringkredit avses krediter där kundfordringarna utgör säkerhet, vilka kan övertas av finansbolaget.
     
  • Free float shares.
    Med termen 'free float shares' avses de aktier i ett företag som fritt handlas av allmänheten. Således ingår inte följande typer av ägandeformer: 1. Insiderägande av anställda och ägare i ett företag. 2. Både privat och institutionellt strategiskt ägande (holding).
    Begreppet 'free float shares' är intressant vid beräkning av aktieindex, och graden av 'free float shares' kan också vara viktig att känna till för en investerare.
     
  • Finansiella instrument.
    Termen finansiella instrument avser - beroende på sammanhanget - ett eller flera av följande: aktier, derivatlösningar, fonder, obligationer, optioner, terminer, warranter, övriga.
     
  • Finansiella rådgivare & lagen om finansiell rådgivning.
    Om man är en så kallad finansiell rådgivare så har man rätt att lämna personlig rådgivning i skattefrågor och investeringsfrågor och teckna finansiella instrument för kunds räkning.
    På senare tid har lagen om finansiell rådgivning skärpts till avsevärt för att lagstifitarna ville skydda folk från ekonomiska katastrofer i samband med investeringar under kraftig fallande trender, senast 2000-2002.
     
  • Fond.
    En fond är en blandning av olika finansiella instrument som man har lagt ihop till ett nytt finansiellt instrument. Fonder kan vara blandningar av olika sorters finansiella instrument och i olika stora andelar. Vissa fonder kan innehålla både aktier, obligationer och räntebärande kassa, helt beroende på vilken risk och möjlig avkastning man har försökt uppnå vid konstruktionen av fonden.
     
  • Fundamental analys.
    Fundamental analys är ett samlingsnamn för den vanligaste formen av analys av ekonomin, marknaderna och aktier i stort. Metoden innebär bland annat att man tar hänsyn till massvis av ekonomiska fundamenta (se ovan) av olika slag, för att försöka räkna ut det korrekta värdet på ett finansiellt instrument.
     
  • FX- eller Forex-marknaden.
    Termen 'FX' eller 'FX-marknaden' syftar på den internationella valuta-marknaden, där valutor handlas mot varandra i så kallade valutapar (och nu för tiden även som terminer mot en basvaluta, samt som valutaindexterminer). Bokstäverna FX står för Foreign eXchange.
    Mer använt idag är begreppet Forex, som står för samma sak; FOREign eXchange.
     
  • Företagarhushåll.
    Avser hushåll vars största inkomst är från rörelse med eller utan anställda.
     
  • Förlagslån och förlagsbevis.
    Förlagsbevis är ett räntebärande skuldebrev med en löptid på flera år, vilket specificerar att långivaren har lånat ut pengar utan någon säkerhet. Förlagslån är ett lån vars andelar betecknas som förlagsbevis. Vid en företagskonkurs ger förlagslån rätt till betalning först efter att andra skulder är betalda, senioriteten är alltså mycket låg.
     
  • Förvaltningsavgift.
    Förvaltningsavgift är den avgift som exempelvis en fondförvaltare tar ut för att under en viss tid förvalta det kapital du investerar. Förvaltningsavgiften anges nästan alltid årsvis. Du bör alltid beakta vad förvaltningsavgiften är då du väljer att investera i en fond.
    Tidigare drogs ofta en hel årsavgift av automatiskt omedelbart vid köpet, för att sedan räknas av om fonden såldes innan ett helt år hade förlöpt. Idag kan avräkningen av avgiften ske även gradvis.
     
  • GAV (Genomsnittligt AnskaffningsVärde).
    Termen GAV står för Genomsnittligt AnskaffningsVärde. GAV är helt enkelt inköpspriset för ett visst finansiellt instrument. Notera att om du handlar exempelvis aktien X vid två olika tillfällen - utan att sälja hela innehavet däremellan - så förändras GAV. Vid beräkning av GAV beräknas medelinköps-priset per aktie.
    Exempel: Vid första köpet av aktien X köps 1000 aktier till priset 21,50. Vid andra köpet av aktien X köps 2000 aktier till priset 22,20. Medelvärdet per aktie --> ((1000 x 21,50) + (2000 x 22,20)) / 3000 = 21,97 kronor --> Aktien X, 3000 aktier, GAV: 21,97 kronor.
     
  • Handelsdag.
    Termen handelsdag avser helt enkelt en dag då handel äger rum på en specifik börs. Vilka dagar som är handelsdagar skiljer sig åt runt om i världen på grund av olika kulturella skillnader och olika högtider.
     
  • Huvud-Skuldra-formation (Head-Shoulder formation).
    Namnet på en prisformation, som kan liknas vid två skuldror och ett huvud däremellan. Formationens utbrottsmål är - om formationen inte är falsk - ungefär en tillbakagång nedför den föregående rörelse som skapade "armen" upp till vänstra skuldran. Formationen finns även upp-och-nervänd.
     
  • Impuls.
    En impuls är en rörelse som består av fem vågfaser. Impulser kan förekomma både uppåt och neråt, och de är den primära byggstenen för alla formationer. Impulser beskrivs mer noggrant i vår TA-guide.
     
  • Index.
    Ett index är en sammansmältning av ett flertal finansiella instrument, vanligast är aktieindex. Indexen kan beräknas på ett flertal olika sätt, vanligaste beräkningsformen är kapitaliseringsviktade index.
     
  • Indikatorer (i teknisk analys).
    Indikatorer är - i teknisk analys - matematiska beräkningar av olika slag, som görs på prisdatan för ett visst finansiellt instrument, och som sedan oftast grafiskt åskådliggörs och studeras tillsammans med grafer över prisutvecklingen i det finansiella instrumentet. Oftast använder en teknisk analytiker ett flertal indikatorer som han/hon trivs med, och kombinerar dessa för att få fram slutsatser om marknadsläget och hur de ska agera.
     
  • Inflationsjustering.
    Inflationsjustering syftar på att justerar ett visst pris för den inflationstakt som har varit under en viss tidsperiod.
     
  • IWH (Intra Wave High).
    Termen IWH - Intra Wave High - anger den högsta prisnivån i en våg. Om våg 3 exempelvis gör ett IWH så innebär det att priset inte har varit på en högre nivå i denna våg 3. Däremot så kan priset ha varit högre vid ett tidigare tillfälle.
     
  • Kapitalförsäkring.
    En kapitalförsäkring är en speciell sorts värdepappersdepå som är radikalt annorlunda jämfört med en vanlig depå. Skatten beräknas på det totala värdet av depån, och inte på avkastningen. Skatten tas ut årsvis den 1 januari. Egentligen finns det inga inlåsningskrav, men många mindre seriösa rådgivningsföretag och mäklarfirmor envisas ändå med att sälja sina kapitalförsäkringar med ett sådant tillägg, vilket naturligtvis är till mycket stor nackdel för den ovetande kunden.
    Det finns ett par andra skattetekniska detaljer, men EWT Investing är inte ett skatterådgivningsföretag, och vi överlåter dessa detaljer till andra.
     
  • Kapitaliseringsviktat index.
    I ett kapitaliseringsviktat index är aktiernas tyngd knuten till hur stort marknadsvärde det totala antalet aktier har. I ett sådant index har alltså företagen med de största aktiekapitalen mest inflytande på indexets värde.
     
  • Konjunktur.
    Definitionen av konjunktur är helt enkelt hur ekonomin går, vilken trend som ekonomin har. Man bör som investerare vara medveten om att aktiemarknaden och konjukturen inte nödvändigtvis går hand i hand, och att större korrektioner ofta äger rum även under en god industriell konjunktur.
     
  • Kontraktskrediter.
    Uppstår när företag belånar sina kontrakt, exempelvis avbetalningskontrakt och leasingkontrakt.
     
  • Korrektion.
    En korrektion är en rörelse som korrigerar en föregående impuls (se Impuls). Korrektioner kan precis som impulser förekomma både uppåt och neråt, men korrektioner bör primärt betraktas som formationer som sänker priset. Ordet "correction" används oftast på amerikansk finans-TV som en nedgång som är -10% från en viss topp, men inom Elliott Wave Theory används ordet korrektion för att beteckna en rörelse som går emot den trend man för tillfället väljer att betrakta som primär trend.
     
  • Korrelation.
    Korrelation betyder i finansiella sammanhang precis samma sak som i alla andra sammanhang, dvs. om två saker eller företeelser är korrelerade med varandra, så rör de sig eller förändras på ett likartat sätt, eller så uppstår två fenomen ofta eller alltid tillsammans eller nästan tillsammans. Korrelationsgrader varierar, naturligtvis.
     
  • Kurtage.
    Se Courtage.
     
  • Källskatt.
    I sammanhanget "handel med finansiella instrument" är källskatt den skatt som man får betala på utdelningar (se Utdelning). Termen har en annan betydelse i andra sammanhang.
     
  • Köp- och säljavgifter (fonder).
    Förutom förvaltningsavgifter kan vissa fonder också (eller endast, vilket dock är extremt ovanligt på den svenska marknaden) ha en köp- och säljavgift (som ett courtage). Dessa köp- och/eller säljavgifter kan anges antingen som en viss procentsiffra av innehavet eller som en specifik summa.
    Exempel 1: Fonden X har en förvaltningsavgift på 2,50% per år. Fonden har dessutom en köp- och säljavgift på 0,5% av köp-/säljvärdet.
    Exempel 2: Fonden X har en förvaltningsavgift på 1,80% per år. Fonden har dessutom en köp- och säljavgift på 100 kronor.
     
  • LIBOR.
    LIBOR står för London InterBank Offered Rate. Det finns flera LIBOR för olika grejer, och LIBOR kan sägas vara en daglig referensränta som återspeglar vad banker kan köpa pengar för i Londons InterBank Market.
     
  • Logaritmisk skala.
    En logaritmisk skala har ett skalsteg för Y-koordinaten (höjden) som ökar med 10x per nivå. En semi-logaritmisk skala får man genom annorlunda skalsteg. Logaritmiska eller semi-logaritmiska skalor är A & O när man gör teknisk analys. I teknisk analys är man nämligen intresserad av kraften i rörelsen, inte de exakta värdena. För att hela tiden på ett korrekt sätt illustrera förändringarnas styrka så krävs det att man illustrerar en förändring på exempelvis 10% med ett lika stort avstånd hela tiden. Det kan man generellt sett inte göra om man använder en aritmetisk skala.
     
  • MACD (Moving Average Convergence/Divergence, teknisk indikator)
    MACD är en oscillerande indikator som visar två kurvor, och ibland stapeldiagram. I korthet går beräkningen ut på att man för den ena kurvan tar två differensen mellan två exponentiella medelvärden och visar denna differens som ett värde. För kurva nummer två tar man ett annat exponentiellt medelvärde. Sedan får man signaler då de olika kurvorna korsar varandra.
     
  • Monetära FinansInstitut (MFI).
    Avser banker och andra finansiella institutioner som har rätt att bedriva in- och utlåning.
     
  • Monetära basen (Sverige).
    Monetär bas är ett mått på finansieringsbasen för penningmängden. Här ingår 1) utelöpande sedlar och mynt, 2) Monetära Finansiella Instituts:s inlåning i Riksbanken och 3) fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat.
     
  • Nettoavkastning.
    Nettoavkastning eller nettovinst är helt enkelt vad avkastning/vinsten blir efter att alla produktionskostnader har dragits av från det man har sålt en viss produkt för. Om man vill beräkna nettoavkastningen för en affär med ett finansiellt instrument ska man dra av följande delar från bruttovinsten: 1. Skatter (realisationsvinstskatt, källskatt på utdelningar). 2. Courtage, samt andra köp- och säljavgifter. 3. Förvaltningsavgifter.
     
  • NMV (Nuvarande MarknadsVärde).
    Nuvarande MarknadsVärde är försäljningsvärdet på varan X (eller det finansiella instrmentet X) just nu. Kom ihåg att NMV är alltid köparens värdering, inte säljarens. Detta är (extra, extra) mycket viktigt att komma ihåg vid fastighetsaffärer, eftersom likviditeten för fastigheter är mycket lägre mindre än för finansiella instrument.
     
  • Nyemission.
    Nyemission är termen för när ett aktiebolag ger ut fler aktier. Nyemissioner kan vara av flera slag, antingen sker de vid uppstart eller börsnotering av ett bolag, de kan också ske för att bolaget har slut på kapital och därför behöver ge ut fler aktier och så finns en form av nyemission som kallas för offensiv nyemission. En offensiv nyemission sker exempelvis när ett bolag har fått så mycket ordrar så att man behöver bygga ut sin kapacitet mycket snabbt, alltså är emissionen "positiv".
     
  • Obligation.
    Ett räntebärande värdepapper med en specifik löptid. Obligationer kan vara av typen nollkupongsobligationer (som ökar i värde fram till slutdatum) eller kupongobligationer som ger löpande ränteutbetalningar i fixerade belopp (vilka kallas för kupongränta) på förutbestämda datum.
       
  • Offshore centres.
    Jurisdiktioner som har mycket större finansiella transaktioner mot omvärlden än inrikes. Jurisdiktionerna har ofta fördelaktig skattelagstiftning.
       
  • Option.
    En option är en rättighet. Det finns två sorters optioner: köpoptioner och säljoptioner. Optioner är knutna till en specifik aktie, och ger rättigheten att köpa eller sälja aktien för ett visst pris vid ett visst datum. Alla optioner har en löptid, dvs. de måste lösas in vid ett visst datum. Köpoptioner köper man om man bedömer att en kursuppgång från nuvarande nivå kommer att ske fram till inlösendatum. Säljoptioner köper man om man bedömer att en kursnedgång kommer att ske fram till inlösendatum.
     
  • Penningmarknadsfond.
    En fond som till 100% placerar kapitalet i räntebärande papper och obligationer med en löptid på maximalt 397 dagar, eller där den genomsnittliga durationen av fondens innehav är kortare än 397 dagar.
     
  • Prismönster.
    Med prismönster avses de mönster som en akties prisutveckling bildar över tiden. I engelskspråkig litteratur om Teknisk Analys och/eller Elliott Wave Principle/Theory används ofta termerna 'price pattern' eller 'wave pattern' eller 'technical formation'.
     
  • Privatobligationer.
    Avser obligationer som emitteras till privatpersoner, och vilka börshandlade i små handelsposter.
       
  • Realisationsvinstskatt (och skattereduktion vid realisationsförlust).
    Realisationsvinstskatt kallas oftast för reavinstskatt. Innebörden av reavinstskatten är att 30% av vinsten på bland annat finansiella instrument (och fastigheter) betalas som skatt. Detta sker inte automatiskt vid försäljning, därför bör du om du har gjort en reavinst se upp så att du inte låser alla investeringspengar i finansiella produkter med lång löptid, eftersom du då måste täcka skattebördan på andra sätt.
    Exempel 1: Andelar i aktien X köptes för 25 000 kronor och säljs för 30 000 kronor. Vinsten är då (Säljvärde - Köpvärde) --> 30 000 - 25 000 = 5000 kronor. Reavinstskatten beräknas sedan så här: Vinst x 30% --> 5000 x 0,3 = 1500 kronor.
    Reavinstskatten kommer med en lindring. Om du gör en realisationsförlust - reaförlust - får du göra en skattereduktion för en del av de förlorade pengarna. På 70% av förlusten upp till 100 000 kronor får du göra en skattereduktion på 30 %. På den del av förlusten som överstiger de första 100 000 kronorna är skatteavdraget 21%.
    Exempel 2: Andelar i aktien X köptes för 60 000 kronor och såldes för 40 000 kronor. Förlusten är då (Säljvärde - Köpvärde) --> 40 000 - 60 000 = -20 000 kronor. Skattereduktionen beräknas sedan så här: 1. Beräkning av avdragsgill del: Förlust x 70% --> 20 000 x 0,7 = 14 000 kronor. 2. Beräkning av skatteavdraget på den avdragsgilla delen: Avdragsgill del x 30% --> 14 000 x 0,3 = 4200 kronor.
    Exempel 3: Andelar i aktien X köptes för 600 000 kronor och såldes för 400 000 kronor. Förlusten är då: 400 000 - 600 000 = -200 000 kronor. Skattereduktionen beräknas sedan så här: 1 Förlust x 70% --> 140 000 kronor. 2. Avdragsgill del upp till 100 000 kronor x 30% + Avdragsgill del över 100 000 kronor x 21% --> (100 000 x 0,3) + (40 000 x 0,21) = 38 400 kronor.
     
  • Repor (Repurchase Operation).
    En repa är även kallat "äkta återköpsavtal". Definieras som ett avtal där den ena parten förbinder sig att sälja ett värdepapper till en motpart i utbyte mot likvida medel NU, samtidigt som avtalet specificerar att värdepapperet ska återköpas till ett bestämt pris vid en given tidpunkt i framtiden.
      
  • Reverskredit / reverslån.
    En reverskredit eller ett reverslån avser en skriftlig skuldförbindelse av en låntagare. En revers innehåller vanligen uppgifter om lånet (storlek, ränta, säkerhet, löptid, räntebetalningsdagar). Lån mot revers är bankernas och bostadsinstitutens vanligaste utlåningsform.
       
  • Riskhantering.
    Riskhantering syftar helt enkelt på en strategi eller samling strategier som man använder för att minska eller kontrollera sin riskexponering. Det finns otaliga strategier för riskhantering, och varje handlare/aktör behöver en riskhanteringsstrategi som passar in dennes totala handlesstrategi.
     
  • Riskspridning.
    Riskspridning innebär att man sprider sitt portföljkapital på flera olika finansiella instrument.
     
  • RSI (indikator).
    RSI står för Relative Strength Indicator. RSI mäter och visar den relativa styrkan eller svagheten i kursutvecklingen för ett finansiellt instrument. RSI beräknas som summan av storleken på uppgångarna och nedgångarna under en viss tidsperiod. Tidsperioden anger hur många dagar man tar med i beräkningen, RSI 14 beräknas på de senaste 14 handelsdagarna, RSI 15 på de senaste 15 handelsdagarna, och så vidare. RSI varierar mellan +100 vid extremt överköpta lägen och 0 vid extremt översålda lägen, men man brukar säga att redan vid passage av 70 råder ett överköpt läge, och passage av 30 utgör ett översålt läge. RSI ensamt är otillräckligt för att förutsäga en trendvändning.
     
  • Sparbank.
    Sparbanker är banker som till skillnad från bankaktiebolag saknar aktieägare och aktiekapital.
       
  • Stochastic (indikator).
    Stochastic är en momentum-indikator som består av två komponenter. Indikatorn utvecklades av George C. Lane under 1950-talet. Indikatorn används för att visa överköpta och översålda lägen, och är i första hand till för "trading ranges", inte för trendande marknader.
     
  • Stoploss.
    En stoploss är en prisnivå som används som trigger för någon av följande handlingar: 1) köp av ett finansiellt instrument, 2) försäljning av ett finansiellt instrument eller 3) bevakning av ett finansiellt instrument startas eller avslutas (oftast via tradingsystem).
    Låt oss ta några exempel.
    Exempel 1: Aktien X går från 30 kronor till 25 kronor under en handelsdag. Vid nivån 28 kronor har du dock placerat en automatisk stoploss som säljer din position på 27,5 kronor (för att du säkerligen ska komma ur aktien). I detta fallet har din stoploss begränsat dina förluster.
    Exempel 2: Aktien X går från 25 kronor till 30 kronor. Din tekniska analys talar om för dig att om aktien passerar 27,50 kronor så är en ny upptrend sannolikt inledd, och därför har du satt din stoploss så att när aktien X passerar 27,50 så läggs automatiskt en köporder på 27,8 (för att du säkerligen ska komma in i aktien). I detta fallet har din stoploss givit dig en bra ingångsposition.
    En av de mest användbara stoplossarna är en så kallad trailing stoploss, eller trendföljande/släpande stoploss på svenska. Denna stoploss fungerar som en trendlinje, dvs. värdet på stoplossen flyttas upp för varje handelsdag som priset går upp.
     
  • Säkerställda obligationer (Sverige).
    Dessa obligationer regleras av en egen lag från 2004, och obligationsinnehavarens skydd är här bättre än hos vanliga obligationer. Som säkerhet ställs en mängd svenska bostadslån med god marginal över värdet på obligationerna, dessutom har obligationerna rätt till en del av säkerhetsmassan hos det emitterande kreditinstitutet om något skulle inträffa med detta.
      
  • Säsongsmönster.
    Det är välkänt att det råder vissa säsongsmönster på aktiemarknaden. Generellt sätt så går börserna upp från tredje veckan i oktober till mars-april, medan andra veckan i maj och sommaren brukar vara en sämre tid.
    Detta gäller dock för indexen som helhet, enskilda aktier kan ha helt egna trender. För den late kan det här vara en investeringsstrategi, men genrellt sett så är det bättre att identifiera tekniskt starka aktier och investera i dem - oavsett årstiden.
     
  • TED Spread.
    TED Spread är spreaden mellan US 13-week Treasury Bill Yield (IRX) och 3-månaders LIBOR för EuroDollar. Formeln är (LIBOR 3-month EuroDollar) - IRX = TED Spread.
    TED Spreaden är ett slags mått på hur rädda bankerna är för att låna ut till varandra, förenklat.
     
  • Teknisk analys.
    Teknisk analys är samlingsnamnet för alla aktieanalysmetoder som utgår från prishistorik för att försöka förutsäga framtida rörelser.
     
  • Total Return Index.
    I ett TR-index räknar man med att utdelningarna (från de olika aktierna) återinvesteras i de aktier som ingår i indexet. Av beräkningstekniska skäl återinvesteras värdet på utdelningarna den första dagen som rätten att erhålla utdelningarna har låsts.
     
  • Tradingsystem.
    Ett tradingsystem är en samling regler och riktlinjer för hur man ska investera. Tradingsystem kan vara såväl automatiska som manuella, det vanligaste är dock att man använder manuella system, vilket ställer stora disciplinkrav på den som använder systemet. Tradingsystem kan också ha olika mycket utrymme för subjektiva bedömningar.
     
  • Trend.
    En trend är helt enkelt en rörelse i en riktning som majoriteten av marknadsaktörerna har bestämt sig för. Trender finns i alla områden i livet, och fungerar på samma sätt på finansmarknaderna: dvs. flockmentalitet råder. Det är flockens mentalitet och sätt att agera som man analyserar med teknisk analys i allmänhet, och EWT i synnerhet.
     
  • Trendlinje & trendlinjebrott.
    Trender i finansiella instrument som aktier och index driver prisutvecklingen på ett speciellt sätt. Man kan nästan alltid hitta signifikanta trendlinjer, dvs. ett antal pristoppar eller bottnar som man kan dra raka linjer mellan. För att trendlinje-analyser ska fungera krävs det att man använder sig logaritmiska eller semi-logaritmiska skalor (se ovan).
    Läs och lär mer om trendlinjer och trendlinjebrott i vår TA-guide.
     
  • Utdelning.
    Med termen Utdelning avses vinstutdelning per aktie. Varje aktieägare får den av styrelsen fastställda utdelningen per aktie, för varje aktie han/hon äger.
    Exempel: En portfölj innehåller 1000 aktier X. Företaget X beslutar att årets utdelning per aktie ska vara 1 krona. Portföljen får då 1 krona per aktie i bruttovinst. Beräkningen av bruttovinsten är Utdelningen x Antalet aktier vilket här blir 1 krona x 1000 aktier = 1000 kronor.
     
  • Vikt.
    I portföljsammanhang anger termen vikt hur stor del av portföljen som ett visst finansiellt instrument utgör. Det finns två sätt att ange vikt på. Det ena är vikt vid inköp och det andra är vikt vid NMV (Nuvarande MarknadsVärde).
    Vikt vid inköp, exempel: En portfölj har inköpsvärdet 250 000 kronor. I portföljen finns 250 aktier från företaget X, och det totala värdet på dem var vid inköpet 25 000 kronor. Av hela portföljen (100%) utgör således positionen i aktien X 10% av vikten, enligt beräkningen: [värde på aktien X] / [värdet på portföljen] -> 25 000 / 250000 = 0,1 -> 10%.
    Vikt vid NMV, exempel: Aktierna X från föregående exempel har ökat i värde, och hela positionen är nu värd 27 500 kronor. Detta har också förändrat portföljens totala värde som nu är 252 500. Den nya vikten beräknas så här: [NMV på aktien X] / [NMV på portföljen] -> 27500 / 252 500 = 0,1091 = 10,91%.
     
  • Volatilitet.
    Volatilitet är ett uttryck för hur stora svängingar ett finansiellt instrument gör. Ju större rörelser instrument gör, desto större är volatiliteten. Det är viktigt att komma ihåg att volatiliteten alltid bör ställas i jämförelse med någonting annat. Om en aktie exempelvis brukar röra sig 10% per dag så kan man tycka att den är mycket volatil, men om även det index som aktien ingår rör sig med 10%, är den då volatil? Svaret kan fortfarande vara ja - men då får man jämföra med omvärlden (eller med tidigare tidsperioder). Om alla index i hela världen vid denna tidpunkt svänger så är aktien i sig inte volatil, utan i så fall alla börser. Resonemangen kring volatilitet kan göras mycket mer komplicerade än så här.
Följ EWT Investing på Twitter & Facebook:

Realtidsverifiering av hemsidans SSL-certifikat:
SSL Certificates

Disclaimer: All information som tillhandahålls på denna hemsida eller på någon annan av EWT Investings internetdomäner och hemsidor utgör varken rådgivning eller rekommendationer utan har endast ett upplysande och utbildande syfte. Om någon information som EWT Investing tillhandahåller (i vilket sammanhang som helst) används som grund för ett investeringsbeslut, så sker det investeringsbeslutet och därpå följande handlingar på Läsarens (en person som besöker hemsidan/-orna) egen risk. Läsaren bör vara medveten om att handel med finansiella instrument alltid innebär ett risktagande. Ditt investeringskapital kan såväl öka som minska i värde och det finns inga som helst garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet. EWT Investing kan inte heller garantera eller ta ansvar för att någon information som vi tillhandahåller är korrekt - dock är vår ambition att ge er det absolut bästa vi kan prestera och att öka vår kapacitet och vår kunskap kontinuerligt.

©2005-2017 EWT Investing