1. Elliott Wave Theory.

Sektionen uppdaterades: 2017-06-24, 19:16.

Click here to read our basic Elliott Wave Theory guide in English (opens link on our international financial market analysis website).

Låt oss efter introduktionen hoppa rakt in i Elliott Wave Theory, eller som den ibland kallas, Elliott Wave Principle eller bara Wave Principle.

Essensen av Elliott Wave Theory är att prisutvecklingen för ett väl omsatt finansiellt instrument sker i prisinformationer eller vågor av olika slag. Enskilda vågor kombineras till större vågmönster och formationer. Ett komplett vågmönster under idealförhållanden (vilka är alltmer ovanliga på grund av att marknadernas beteende har ökat i komplexitet de senaste 10 åren) består av 8 vågor, uppdelade på två mindre trender, i en större trend. Den större trenden delas upp i de mindre två trenderna, och de två mindre trenderna är en impuls och en korrektion. De två trenderna består av totalt 8 vågor, varav 5 vågor ingår i impulsen och 3 vågor ingår i korrektionen.

Så, vad är en impuls? Och vad är en korrektion? Impulsen är helt enkelt en relativt ohämmad kraft i någon riktning, som sedan rättas till - korrigeras - av en korrektion, som utgör någon form av tillbakagång från impulsens toppnivå (eller bottennivå om den övergripande trenden är neråt). Såväl impulsen som den därpå följande korrektionen innefattar både fundamentalt motiverade och fundamentalt omotiverade steg i priset; finansmarknaderna tenderar att bli extrema i slutskedet av de olika vågorna. Detta sker fraktalt på flera olika magnituder, exempelvis kan en finansmarknad var groteskt övervärderad på veckobasis, men ändå kanske uppvisa en extrem översåldhet intra-dag, på grund av att en kortsiktig vågkomponent har gått för långt neråt, för fort, och vice versa.

Låt oss fortsätta med mer grafik inblandat. Teknisk analys är framför allt en visuell vetenskap, särskitl då man blandar in Elliott Wave Theory.

Markeringen av Elliott Wave-mönstren.


Strukturella markeringar av impulser och korrektioner.

Strukturella markeringar är markeringar man sätter ut rörande strukturen på en viss del av prisutvecklingen som man ännu inte vill solidifiera till en viss siffra eller bokstavsmarkering, då en sådan solidifiering har viktiga implikationer för det framtida vågmönstret. Notera att alla analytiker använder inte dessa strukturmarkeringar. Här är en förteckning av de strukturella markeringarna (men det krävs troligen att läsaren läser hela sidan för att få en bättre förståelse för detaljerna):

  • :5 - Impuls (1-2-3-4-5).
  • :3 - Korrektion.

Markeringar i den impulsiva :5-familjen:

  • IM = Impuls.
  • EDT = Ending Diagonal Triangle (1-2-3-4-5).

Markeringar i den korrektiva :3-familjen:

  • ZZ = ZigZag (1 ABC-formation).
  • D. ZZ = Double ZigZag (2 ABC-formationer med en mellanliggande X-våg).
  • Tri. ZZ = Triple ZigZag (3 ABC-formationer med mellanliggande X-vågor).
  • Tru. ZZ = Truncated ZigZag (ABC-formation med kort C-våg).
  • El. ZZ = Elongated ZigZag (ABC-formation med lång C-våg).
  • FL = Flat (ABC-formation).
  • El. FL = Elongated Flat (ABC-formation med lång C-våg).
  • CC = Sammansatt korrektion.
  • D. Comb. = Double Combination (sammansatt korrektion, blandade ABC-formationer och trianglar).
  • Tri. Comb. = Triple Combination (sammansatt korrektion, blandade ABC-formationer och trianglar).
  • TR = Triangle.
  • R. Tr. = Running Triangle
  • Exp. Tr. = Expanding Triangle.
  • ^2 (vanligen efter CC) = Betyder att den sammansatta korrektionen är av dubbel komplexitetsgrad.
  • ^3 (vanligen efter CC) = Betyder att den sammasatta korrektionen är av trippel komplexitetsgrad.

Ett plustecken (+) framför en markering, antyder att den är komponerad av flera föregående markeringar, som ännu inte går att inordna i ett bekräftat avslutat större mönster eller formation.

Gradmarkeringar av impulser och korrektioner.

När en våg får en gradmarkering så innebär det att vi är säkrare på dess roll i det större sammanhanget (märk dock väl att detta är en subjektiv bedömning!).

Det ursprungliga sättet att markera Elliott-vågor innefattar även sådant som cirklar runt siffrorna och bokstäverna man sätter ut. Vi använder oss av ett modernare sätt som är snyggare och prydligare, med olika paranteser och klamrar och streck.

Siffermarkeringar. Bokstavsmarkeringar.
I   a  
1   A  
(I)   (a)  
(1)   (A)  
[I]   [a]  
[1]   [A]  
{I}   {a}  
{1}   {A}  
<I>   <a>  
<1>   <A>  
-I- Mellan 1 till 10+ år. -a- Mellan 1 till 10+ år.
-1- Högsta magnituden. 10-100 år. -A- Högsta magnituden. 10-100+ år.

Den lägsta nivån är cirka 1-15 dagars längd på vågorna, och därefter blir vågorna successivt större. Läsaren bör dock vara medveten om att det som är basen för markeringen är alltid relativ till det högre vågmönstret. Med andra ord, så mindre vågkomponenter i ett större vågmönster avvika kraftigt från dessa storleksförslag. Man ska inte alls hänga upp sig på valet av storleksgrad på gradmarkeringarna då man försöker föreställa sig framtida prisutveckling.

***

Impulser/Impulsiva vågor (1-2-3-4-5).


Vad är en impuls?

Låt oss börja närstudien av EWT med att titta på impulser. Vad är en impuls? Impulser är den första, initiala kraften åt något håll - primärt uppåt, alltså en värdeökning, och de är dessutom det vanligaste Elliott Wave-mönstret som förekommer i marknaden. De är starka och dominerande, impulser tenderar dessutom att äga rum i bredd, alltså, oftast gör majoriteten av aktierna i ett index en impuls under den tiden som indexet visar att en impuls pågår. Låt oss titta på några enkla illustrationer. Kom ihåg att när man analyserar vågor med EWT så noterar man alltid slutet av vågorna med siffror eller bokstäver, beroende på vilken formation det är fråga om. Exempel: i fig. 01 nedan, så pågår våg 3 från siffran 2 till markeringen 3. Enkelt, eller hur?

Fig. 01 - Ett komplett vågmönster.
Fig. 02 - Våg 3, impuls uppåt.
Fig. 03 - Våg A, impuls neråt.

Figur 01 visar ett komplett vågmönster med en impuls (våg 1-2-3-4-5) och en efterföljande korrektion (våg A-B-C). En impuls består alltid - oavsett om dess riktning är upp eller ner - av 5 distinkta vågor, och impulser markeras alltid med siffror. En korrektion består i sin enklaste form - oavsett om dess riktning är upp eller ner - av 3 vågor. Vi återkommer till korrektioner längre fram.

Impulsen (våg 1 till 5) består av tre mindre impulser - våg 1, 3 och 5 som är uppåtriktade - och två mindre korrektioner, våg 2 och 4. Våg 1, 3 och 5 är den primära drivkraften i hela impulsen (1 till 5).

Korrektioner innehåller också impulser, som då blir riktade nedåt, se fig. 03. Det finns även andra korrektiva formationer som inte har en impulsiv A-våg. Korrektioner behandlas längre ner.

Vågorna upprepar sig, men i olika storlekar.

I figur 01 är våg 3 den längsta vågen, så är det oftast i verkligheten (mer om detta senare). I figur 02 har jag isolerat våg 3 från hela impulsen. Som synes består våg 3 av samma delkomponenter som en hel impuls gör. Det gör även våg 1 och våg 5. Detta innebär att om jag zoomar in på våg 1, våg 3 eller våg 5 i figur 01 så ser jag samma sorts mönster som i figur 02.

Detta är en mycket viktig sak att komma ihåg. Hela läran om EWT går ut på att vågorna skapas och kombineras på samma sätt oavsett på vilken storleksgrad det är som observeras. Alltså, vågmönstret ser likadant ut på halvtimmesnivå, som på årsnivå. Detta är otroligt viktigt.

Förlängda / utvidgade impulser.

Det sista som finns att säga om impulser är att någon av de impulsiva vågorna 1 eller 3 eller 5 kan bli förlängda eller utvidgade. I engelsk litteratur kallas de för "extended Nth wave", där N så klart anger vilken av de tre vågorna som är förlängd. På svenska brukar man säga "förlängd våg N". Tabellen nedan visar de olika förlängningarna.

Fig. 04 - Förlängd 1:a våg.
Fig. 05 - Förlängd 3:e våg.
Fig. 06 - Förlängd 5:e våg.

När inträffar så kallade förlängda vågor? Det vanligaste är att man får en förlängd 3:e våg. Förlängda 5:e vågor är vanligast i råvaruterminer. Förlängda 1:a vågor är lite ovanligare, de äger oftast rum på liten storleksnivå efter riktigt kraftiga nedgångar, då marknaden är väldigt emotionell, och studsar upp kraftigt från en botten. Våg 3 är den som vanligen förlängs.

Den förlängda vågen blir också oftast den med tydligast interna subvågor.

"Diagonal Triangles" - Diagonella Trianglar - Stigande/Fallande kilar

Diagonella trianglar är en form av impulsiv formation som kan sägas vara en blandning mellan en impuls och en korrektion. Den svenska termen för den här typen av triangel är egentligen stigande respektive fallande kil. Diagonella trianglar finns i två sorter.

Fig. 07 - Ending Diagonal Triangle.
Fig. 08 - Leading Diagonal Triangle.

Fig. 07 visar en så kallad "Ending Diagonal Triangle". De sker i vågposition 5 eller vågposition C, beroende på vilken teknisk formation som pågår. Elliott menade att de oftast ägde rum efter en stark 3:e våg, eller en stark korrektion. Kilar indikerar alltid att en skarp vändning står för dörren, i och med att de äger rum som avslutande formation. Fig. 08 visar en lite mer ovanlig figur, en så kallad "Leading Diagonal Triangle". Leading diagonal triangles har - som namnet antyder - en ledande roll i vågmönstret, de förekommer så väl som i 1:a vågposition och i vågposition A, då som hela våg A, alltså. Fig. 08 visar en 1:a, fig. 08 behöver endast vändas upp och ned för att man ska få fram en triangel i A-positionen.

Eftersom "Leading Diagonal Triangles" är just ledande, så har de flera drag gemensamt med impulser. Titta på fig. 08. Ser du att våg 1, våg 3 och våg 5 består av 5 vågor vardera, medan våg 2 och 4 ser ut som vanliga korrektioner? Det är skillnaden mellan de olika typerna av kilar. Notera dock att både leading och ending triangles indikerar hastig trendvändning vid sina respektive slutpunkter, men efter en ending triangle kommer en större rörelse åt andra hållet än efter en leading? Varför är det så? Det beror på att en ending triangle markerar slutet på en formation, dess slut anger start av en våg som är en magnitud större än ending-triangeln i sig är. En leading-triangel inleder ju en ny vågsekvens som är större än leading-triangeln i sig, och dess slut innebär endast att en våg 2 eller en B-våg av samma magnitud som leading-trianglen startar, alltså är den förväntade amplituden på den motsatta rörelsen som följer trianglarna olika stor.

Notera även att Leading Diagonal Triangles är mycket, mycket ovanliga.

Enkla Korrektioner (ABC-formationer, ZigZag, Flat).


Vad är en korrektion och varför uppstår de?

En korrektion är just vad namnet anger - en korrigering av en föregående rörelse. Naturen verkar ha ett inbyggt system för att kvalitetssäkra tillväxt, och det är den berömda "tre steg framåt, två steg bakåt"-devisen.

Korrektioner är betydligt svårare än att analysera än impulser. Det är enkelt att analysera en rörelse i en stark trend - exempelvis är impulser i starka upptrender eller starka nertrender lättanalyserade på grund av att den stora energimängden i rörelsen - den starka psykologin - gör att klara och enkla mönster bildas. En korrektion däremot går ju på tvärs mot den primära trenden och denna kamp mellan två olika stora, men starka och mer eller mindre motsatta energier gör att vågmönstret ofta vrids och bänds hit och dit så att vågmönstret som bildas blir mer komplext än vad våg A-B-C i figur 01/04 indikerar.

Det som aldrig ändras för en korrektion är att de utgör någon form av tillbakagång - en nettominskning - från föregående våg 5 (som avslutar ett impulståg). En korrektion måste alltid ha sin slutpunkt - våg C (eller E om det är en triangel) - bortom sin startnivå (såvida den inte är en avancerad komplex korrektion, men de är mycket ovanliga). Startnivån är alltid slutet på den förra impulsen, alltså våg 5.

Enkla korrektioner.

Eftersom de är knepiga, låt oss initialt diskutera korrektioner på en väldigt enkel nivå.

Fig. 09 - Ett komplett vågmönster.
Fig. 10 - Våg 2, korrektion neråt.
Fig. 11 - Våg B, korrektion uppåt.

Vi utgår från figur 09 som visar ett komplett vågmönster. I impulsen (1 till 5) är våg 2 och 4 korrektioner. I sekvensen A-B-C är endast våg B en korrektion - hela sekvensen A-B-C är däremot en korrektion av hela sekvensen 1-2-3-4-5 som är en impuls. I figur 10 har jag tagit våg 2 från figur 09 och zoomat in på den, i figur 11 har jag isolerat och zoomat in på våg B. Observera att detta är en förenkling av verkligheten. Det kan i de flesta vågpositioner förekomma andra typer av korrektiva sekvenser istället för en A-B-C, vilket vi ska gå genom längre fram.

Men först ska vi återigen granska fig. 09. Den lilla vågen 2 i början på impulsen är en korrektion. Den består av vågorna A-B-C, fast av en grad mindre än de A-B-C-markeringar som finns utritade i figur 10. Våg B i figur 10 ser i förstoring ut som figur 10 visar. Låt oss gå till figur 11. Våg B som är en korrektion (i korrektionen) består av vågorna A-B-C, precis som våg 2.

Det här avslutar vår initiala diskussion om korrektioner. Längre fram ska vi titta på några olika korrektiva formationer.

2:a och 4:e korrektionsvågen - och riktlinjen om alternation / omväxling.

Innan vi tittar närmre på olika korrektiva formationer och sammansatta korrektioner, så hade jag först tänkt berätta om riktlinjen om alternation eller omväxling. Riktlinjen om alternation säger helt enkelt att om våg 2 är en så kallad ZigZag-formation eller en annan simpel A-B-C, så är våg 4 antagligen en sidledes korrektion, ofta en komplex sådan. Vad är en komplex korrektion? Det ska vi titta på i nästa sektion, först ska jag visa ett par bilder för att förklara riktlinjen om alternation.

Fig. 12 - Vanligaste alternationen.
Fig. 13 - Omvänd ordning.

Fig. 12 visar det vanligaste sättet som alternation sker på, alltså i vågposition 2 sker en enkel A-B-C, och i vågposition 4 sker en sidledes korrektion, i fig. 12 har jag illustrerat med en "running triangle" som vi ska gå genom senare, men kom ihåg att andra sidledes formationer också är giltiga, det är skillnaden i riktning och styrka jämfört med våg 2 som är det viktiga, således kan även en svag A-B-C äga rum. Förresten, notera att jag inte har ritat ut alla subvågor i vare sig fig. 12 eller fig. 13. Fig. 13 visar alternation med omvänd ordning. I fig. 13 så har jag ritat en "regular flat " i vågposition 2, medan våg 4 utgörs av en enkel zigzag-A-B-C. Notera att våg 2 i princip aldrig är en triangel. Om det liknar en triangel är det högst troligen någonting annat.

Kom nu ihåg de här typutseendena, speciellt det som visas i fig. 14, och själva riktlinjen om alternation. Det är en ovärderlig riktlinje och en mycket viktig aspekt av EWT.

Korrektiva formationer.

Då har det blivit dags att gå genom de olika korrektiva formationerna som finns. Den här guiden kommer "bara" att gå genom de vanligaste och de som är viktigast att känna till.

Sharps / ZigZags.
Först ut är så kallade "sharps" eller "zigzags", vilket återigen är den engelska termen.

Fig. 14 - Zigzag i negativ korrektion.
Fig. 15 - Zigzag i positiv korrektion.

Som framgår av både fig. 14 och 15 så består en zigzag av tre huvudsakliga vågor. Den första vågen - A - är en impuls, vilket framgår. Våg B består av en hel sharp, fast ett skalsteg mindre än hela den aktuella zigzagformationen - våg B i fig. 14 ser alltså ut som fig. 15 anger, i de flesta fallen. Formationen "flat" som är nästa avsnitt är faktiskt också tillåten här, men liknar fig. 15. Den sista vågen i fig. 14 - våg C - är också en nedåtriktad impuls. I en fallande trend är ju korrektionerna uppåtriktade, och en uppåtriktad zigzag ser ut som fig. 15 anger. Exempel på en uppåtriktad zigzag (i en fallande trend) är våg B i fig. 15.

Flats.

Nästa formationstyp vi ska titta på är gruppen "flats". Det finns tre typer av flats, de är "regular flat", "expanded flat" och "running flat". Running flats behandlas inte här på grund av att de är mycket ovanliga, begynnande running flats blir oftast "running triangles", som vi tar upp till diskussion längre ner.

Fig. 16 - En "regular flat".
Fig. 17 - En "expanded flat".

Det som är viktigt att komma ihåg med alla flats är att de är av typen 3-3-5, alltså våg A består av 3 subvågor, våg B består av 3 subvågor och våg C består av 5 subvågor. Varför blir det så här? Jo, för att den primära attributen hos flats är att de är svaga korrektioner - dvs. de klarar inte av att stå emot den primära underliggande trenden. Det är därför som våg A endast blir 3 vågor. Det är därför som våg B oftast går ända upp till området kring startpunkten för våg A. Det är endast våg C som orkar utveckla sig till en full 5-vågig impuls neråt, och även den lider av formationens svaghet och stannar oftast kring slutområdet för våg A. Allt detta illustreras i fig. 16 som visar en regular flat.

Den andra flat-formationen som vi tar upp här är "expanded flat". En expanded flat är både lite svagare och lite starkare än en regular flat. Det visas av att våg B går förbi startpunkten för våg A - detta är ju ett svaghetstecken eftersom korrektionen sätter nya ITHs (nya toppar, se ordlistan för termen ITH). Styrketecknet i en expanded flat består av att våg C märkbart passerar slutpunkten för våg A, nettotillbakagången i en expanded flat blir alltså större än för en regular flat, fast än våg B sätter nya ITHs. Händelseförloppet i en expanded flat visas av fig. 17.

Trianglar.
Den sista korrektiva formationstypen är trianglar. Det finns två typer av trianglar, de är kontraherande trianglar ("Contracting Triangles") och expanderande trianglar ("Expanding triangles").

Fig. 18 - En vanlig "Contracting Triangle".
Fig. 19 - En "contracting triangle" med horisontellt golv.
Fig. 20 - En "Expanding Triangle".

Trianglar är korrektiva formationer som består av 5 huvudvågor istället för 3. För att så tidigt som möjligt kunna detektera en triangel bör man alltid dra trendlinjer (de röda strecken) och se om aktien/indexet vänder då det tangerar trendlinjen. På så sätt kan man tidigt se en triangel växa fram, eller tidigt förkasta den som ett felaktigt alternativ. Varje subvåg i en triangel består av 3 vågor, vilket visas i bilderna. De tre typutseendena visas i bilderna. Notera att för fig. 19 finns det alternativ, den horisontella linjen kan vara överst, med ett stigande golv. Trianglar finns både i stigande och fallande formationer, alla trianglar som visas här är korrektioner av en stigande trend, dvs. den primära trenden är stigande.

Det är viktigt att komma ihåg att våg E i en triangel kan arta sig på många sätt. Våg E kan 1) stanna vid trendlinjen (som i fig. 18, 19 och 20), 2) våg E kan stanna innan trendlinjen (ganska vanligt) och 3) våg E kan bryta genom trendlinjen innan den nya trenden startar.

Trianglar förekommer oftast i vågposition 4, eller i vågposition X.

Komplexa/Sammansatta korrektioner (W-X-Y-XX-Z).

Ibland förlängs korrektioner på olika sätt och mellan varje korrektiv formation finns en så kallad X-våg som är riktat mot korrektionens huvudriktning. Det finns två huvudtyper av sammansatta korrektioner, de är "double/triple zigzag" respektive "double/triple sideways".

"Double/triple zigzag".
Låt oss först gå genom "double/triple zigzag". Formationen kallas så därför att den består av två ZigZag-formationer

Fig. 21 - En "double ZigZag".
Fig. 22 - En "triple ZigZag ".

Fig. 21 visar hur två stycken zigzags länkas samman med en X-våg dem mellan. Fig. 22 visar tre zigzags med två X-vågor. Notera att den första X-vågen kallas alltid för X och den andra kallas för XX. I en "double/triple zigzag" är våg W, X och Z alltid Zigzag-formationer. De en eller två X-vågorna är ofta svaga zigzag-formationer eller "flats", fast uppåtriktade, naturligtvis. Ibland är den första X-vågen stark, medan den andra blir betydligt svagare, eftersom att korrektionen har pågått en längre tid och därmed kväst mer av köptrycket.

Notera att Double och Triple ZigZag:s oftast lutar betydligt mer än mina illustrationer (av platsskäl) visar. Väldigt ofta så imiterar Double och Triple ZigZa:s en impulsiv formation.

De uppstår vanligen i A-vågen av Flat-formationer eller i någon typ av triangel.

"Double/Triple Three " - Sammansatt sidledes korrektion.
En "double/triple Three " består oftast av en serie sammanlänkade "flat"-formationer, både i vågorna W, Y och Z, men även i X-vågorna.

Fig. 23 - En "double three ".
Fig. 24 - En "triple three ".

Som förhoppningsvis framgår från diagrammen är så sammansatta sidledes korrektioner en riktig mardröm att jobba med. Illustrationerna här är idealiserade, och om man zoomar in på alla subvågorna i figur 23 och figur 24, det vill säga en detaljnivå till, då har man många små vågor att hålla reda på. Det är därför sidledes 4:e vågor är de svåraste som finns att jobba med. Dessutom, ibland är amplituden på vågorna väldigt låg. Det gör det stundtals ännu svårare att se vad som händer.

Sammansatta korrektioner kan se ut på väldigt många olika sätt, och även innehålla trianglar antingen i sista X-vågen eller i slutet. Det är lönlöst att försöka illustrera alla olika skepnader de kan anta.

Regler för Elliott Wave Theory.

Regler.
1. Våg 2 (första korrektionen i en impuls) får aldrig passera starten för våg 1. Om den gör det är din ursprungliga analys fel, och du har inte att göra med en ny impuls.
2. Våg 3 (mittenvågen i en impuls) får aldrig vara kortast i en impuls. Vilken som helst av vågorna 1, 3 och 5 får vara längst, men våg 3 får inte vara kortast.
3. Våg 4 (andra korrektionen i en impuls) får aldrig gå in i samma pristerritorium som våg 1 - i en impuls. Om våg 1 avslutades på 1000 punkter, så måste våg 4 stanna innan 1000 punkter.
4. Tillägg till regel 3: Om den ledande vågen inte är en impuls, utan istället en så kallad "diagonal triangle", då får våg 4 gå in i pristerritoriet för våg 1. För att en diagonal triangle ska anses vara giltig skall trendlinjer dragna mellan dess våg 1 och 3 och dess våg 2 och 4 konvergera bortom formationens slut. Under inga andra förhållanden får våg 4 gå in i territoriet för 1:an.

Även om de här reglerna är nära nog 100%-iga, så finns det ett fåtal tillfällen då de bryts. I breda aktieindex är ett regelbrott dock en så otroligt ovanlig händelse, så att det är bättre att felsöka sin analys först. Vid analys av derivat och "leveraged products", finansiella instrument med hävarmar, så kan den stundtals otroligt höga volatiliteten förstärka rörelserna så att regelbrott uppstår, och det sker då och då. Men även vid handel med hävarmar, bör man i första hand utgå från att analysen man har gjort är felaktig, och att man behöver plotta en annan vågformation.

Regelbrott och andra avancerade aspekter av Elliott Wave Theory, samt egna modifieringar/observationer behandlas i sektion 7. Modifierad EWT. Hoppa inte direkt dit.

<<< Föregående sektion >>> | <<< Nästa sektion >>>

Följ EWT Investing på Twitter & Facebook:

Realtidsverifiering av hemsidans SSL-certifikat:
SSL Certificates

Disclaimer: All information som tillhandahålls på denna hemsida eller på någon annan av EWT Investings internetdomäner och hemsidor utgör varken rådgivning eller rekommendationer utan har endast ett upplysande och utbildande syfte. Om någon information som EWT Investing tillhandahåller (i vilket sammanhang som helst) används som grund för ett investeringsbeslut, så sker det investeringsbeslutet och därpå följande handlingar på Läsarens (en person som besöker hemsidan/-orna) egen risk. Läsaren bör vara medveten om att handel med finansiella instrument alltid innebär ett risktagande. Ditt investeringskapital kan såväl öka som minska i värde och det finns inga som helst garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet. EWT Investing kan inte heller garantera eller ta ansvar för att någon information som vi tillhandahåller är korrekt - dock är vår ambition att ge er det absolut bästa vi kan prestera och att öka vår kapacitet och vår kunskap kontinuerligt.

©2005-2017 EWT Investing